En bra skräckis med pojken i nya soffan med nybakad äppelpaj och vaniljsås.
Julia. 18 långa år i norrlands mörka skogar där isbjörnar kan lura bakom varje hörn. Tur att våra renar är snabba och spjuten är vessade. Hösten 2013 fick jag en dotter, Mika. Natten då hon skulle födas packade vi våra väskor fulla med kött och red i bekväm takt iväg på vår ren. Denna blogg är alla välkomna att läsa, men jag kommer främst att rikta mig till familj och nära vänner. Förvänta er därför ingenting storslaget. Jag kommer inte att göra mig till för någon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar